Fogskolan del 2

Förra nyhetsbrevet pratade vi om fogar och fogens funktion. Den här gången fördjupar vi oss lite mer och går även in på de olika fogtyperna och hur man ska tänka när man väljer mellan dem.

Den absolut vanligaste gruppen av fog är de cementbaserade fogarna. Det är de som traditionellt kallas kakel och klinkerfogar. De olika benämningarna kommer från när man skiljde fogarna åt mellan golv och vägg. De gamla kakelfogarna hade inte egenskaperna att klara fogbredder och slitage på golv, där använde man klinkerfog. Just fogbredden är än idag den skiljande faktorn mellan olika fogtyper. Det har med ballasten att göra, det vill säga fyllnadsmaterialet i fogen. Man använder olika sorters fingraderad sand som fyllnadsmassa och kornstorleken är skillnaden, skillnaden i hur breda glipor fogen klarar av att fylla utan att få krympsprickor. Moderna fogar har dessutom tillsatser av latex och polymerer för att klara de högre krav som modern keramik ställer. De är med ett annat ord, plasticerade. Det finns många olika cementbaserade fogar, inte bara olika varumärken utan fogar som har olika egenskaper.

Till exempel den klassiska kakelfogen som i viss mån lever kvar i vissa fabrikat, där den då ofta kallas för objektsfog. Det på grunad av att den har en enklare sammansättning och därför blir lite billigare att tillverka. Den traditionella klinkerfogen har en grövre ballastsammansättning vilket medger bredare fogar utan sprickbildning.
Flexfogar är ett begrepp som används om så kallade superplasticerade fogar. Det är fogar som mer och mer används i och med att granitkeramiken ökar i popularitet. Skillnaden mot en kakelfog, eller klinkerfog är att den fäster mot materialet på ett mer limliknande sätt istället för att binda mekaniskt. Just keramikens egenskaper är avgörande för slutresultatet vid val av fog. En flexfog är inte flexibel på så sätt att den går att böja, det är en vanlig misstolkning. Den kallas flexfog för att den sitter hårdare mot keramiken, är hårdare i sig själv och på så sätt kan den på ett bättre sätt motverka sprickor i fogarna vid termiska rörelser i omkringliggande material. Dessutom är de superplasticerade fogarna mer tåliga mot smuts och ofta mindre känsliga för flammighet på grund av urtvättning. De härdar snabbare och det gör dem lämpliga i sammanhang med granitkeramik.
Andra cementbaserade fogar är så kallade industrifogar. Det är fogar som är extremt tåliga mot alla sorters yttre påverkan. Ett exempel på en sådan fog är PCI Durafog NT. Den står emot oljor och salt mycket bättre än vanliga cementbaserade fogar och klarar hård belastning som högtryckstvättning med mera.

”Fel fogmassa kan vara dyrt i längden”

 

Jag tycker att många tar för lätt på valet av fog. Det är sällan eller aldrig någon beställare som ens har en tanke på det, trots att det på sikt skulle betyda besparingar då man slipper foga om eller ha problem med fogar som succesivt släpper och nöts bort.

Reaktionsfogar är den sista kategorin fogar som jag tänker skriva om den här gången. Reaktionsfogar eller epoxifogar som det kallas i allmänna ordalag är en fogtyp som klarar mest påfrestningar av alla fogatyper. De kallas reaktionsfogar för att man sätter igång härdningen med en tillsats, det är med andra ord en tvåkomponentsfog. Reaktionsfogar står emot oljor, salt, syra och det mesta som den kan utsättas för. Den används vanligen i offentliga miljöer eller miljöer där höga hygienkrav ställs då det är en ultimat produkt i de sammanhangen. Den är i princip vattentät och inga bakterier kan fästa på ytan, det gör den lätt att rengöra.

Epoxifogar används ofta i simbassänger, offentliga toaletter och storkök vilket är några av de tuffaste miljöerna vi har för våra produkter. 

Nästa gång skriver jag om flammiga fogar och vad man kan göra för att förebygga det och eventuellt åtgärda det i efterhand.

Kontakta oss gärna om ni har frågor om våra produkter eller andra frågor om konstruktioner med mera.

”Lär dig om fogning”