Fogskolan del 1

”Lär dig om fogning”

Fogens funktioner

I det här nyhetsbrevet kommer vi nosa på fogar. Jag väljer att kalla det fogskola för att jag inte får plats med all information i ett nyhetsbrev. Hur många delar det blir är svårt att svara på, ni får helt enkelt följa nyhetsbrevt och se.

 

Vad är egentligen funktionen med fogar, kan man låta bli att foga eller är det tvunget att fylla mellanrummet med något?

Fogarna fyller tre funktioner. Den första är för att fogen jämnar ut storleksskillnaden som förekommer på keramiken. Man jobbar då med en, i förhållande till plattan, neutral fog för att den ska störa så litet som möjligt. Den funktionen är i allt mer ökande grad utgående då dagens keramik är mer precis i storlekar i och med att allt mer sågas, rectifieras. Däremot vid fogning av pressad keramik som fortfarande förekommer är det en viktig funktion.

”kontrasten gör hela skillnaden”

En annan viktig funktion som fogen fyller är att den hjälper till att skapa kontraster. Bistrotrenden känner många till med vitt kakel och en skarpt kontrasterande svart fog. Ibland sätter man kaklet rakt och ibland med förskjuten fog, murförband. Känslan blir lite mer exklusiv och kontrasten gör hela skillnaden mot en grå fog. Trenden kommer från 50 och 50 talet när murarna blandade fogen själv med hjälp av olika pigment som blandades med sand och cement. Bensvärta, järnoxid och andra material användes. En helt svart fog gick snabbast och var mest tålig mot smuts och föroreningar. Ofta var det i slakterier och liknande tuffa miljöer man satte kakel, även i riktigt gamla badrum ser man ofta den svarta fogen mot vitt kakel.

 

 

Att skapa kontraster eller harmonier är en inredares jobb och där finns många valmöjligheter med fogarna. Jag skrev tidigare om PCI och deras skanner Colorcatch Nano som läser av färgen på ytan och ger förslag på fogfärger. Då jobbar man med en harmonisering där fogen skall komplettera ytskiktets färg. En del vill matcha ihop fogen med bänkskivans marmorering eller med en annan inredningsdetalj. Det är smaken som avgör där.

Den sista och kanske viktigaste funktionen är hygien. I de miljöer jag nämner ovan, industri och livsmedelshantering är hygien A och O men även i privata miljöer, boendemiljöer är det viktigt. Vi får ofta frågan om just det, måste man ha fog mellan plattorna?

”cementbaserad fog är inte vattentät”

Svaret är alltid ja. Om man skulle låta bli att foga så kan det leta sig in organiska föroreningar, tvål, hudavlagringar med mera vilket på sikt kan skapa ovälkomna effekter. Dålig lukt och mögel är ovälkomna i våra badrum. Den traditionella cementbaserade fogen är inte vattentät så någon vattentätande funktion finns inte. Vatten och fukt kan vandra fritt genom fogen men smuts och annat ovälkommet hamnar på ytan.

Utanför badrummet i hemmet har vi olika offentliga miljöer och industriella miljöer. De ställer högre krav på att fogen håller måttet och står emot de påfrestningar som finns där. Salt, fett och olika sura produkter är aggressiva mot cementbaserade fogar, de kan missfärga och skada fogen. Fett i restauranger löser upp fogen och där krävs särskilt motståndskraftiga produkter. Där är inte det estetiska det viktiga utan funktionaliteten är det avgörande.

Ett gammalt talesätt bland plattsättare är att man kan rädda en dålig plattsättning med en bra fogning och förstöra en bra plattsättning med en dålig fogning.

Mer om fogar i nästa nyhetsbrev. Då skriver jag om olika fogtyper och dess användningsområden.

Väl mött!